zlidas

Jag fick lära mig en bra grej på Öland som jag tänkte dela med mig av till er.

Hur ofta händer det inte att någon av ens polare blir allt för fulla och knappt kan gå? Då har man inte mycket annat val än att bära runt på dessa personer, och alla råkar inte vara lätta som fjädrar. Så varför inte göra som de gör på landsbygden? Blir någon för full - hämta fram skottkärran, lägg personen ifråga där och kör. Enkelt, smidigt och snabbt! Förstår ni hur härligt det hade varit om det fanns uthyrningar för skottkärror nära stället man är på? Det här är helt klart en av de bästa idéerna jag haft!

 

 

Det är en sak som jag har funderat på väldigt mycket det senaste; varför läggs det ner så mycket tid på att "forska fram" att allting ska vara så "farligt"? Att man tex får cancer av att äta chips, grillat kött, choklad och jordnötter? Att mjölk ska bidra till diabetes, man kan få hjärtsvikt om man springer mer än 1 mil varje dag. Man blir fet av frukt, kan få magsår av räkor och "hjärnstörningar" av torsk. Imorse läste jag att tom vatten är farligt(?) Har vi inget bättre att lägga tid på än att ta reda på alla "faror" undrar jag? Ska vi leva på luft och kärlek hdanefter kanske? Fast det är väl också farligt sålänge man missbrukar det antar jag. Deppiga människor ibland....

En liten tanke....

Varje år så skickas miljontals kronor till länder där människor svälter ihjäl. Vart tar dessa pengar vägen egentligen? Hur mycket pengar vi än skickar så verkar problemen bara bli större och större och misären är ett enormt faktum. Är det fula, pengakåta mellanhänder som lägger beslag på de kronor snälla människor vill bidra med för att göra den här världen lite bättre? Jag har tappat mitt hopp för hjälporganisationer för länge sedan och absolut vägrar att skänka pengar genom de jag inte vet mycket om. Är det inte dags att någon börjar kolla mer på detta och se vad som egentligen försiggår bakom stängda dörrar?

 

Kärlek!

 

Frida

Efter en kort men krävande resa är jag hemma igen. Istället för att åka raka vägen hem till sängen tog jag en tur till stallet för att spana in några underbart söta nykomlingar. Det finns nog ingen människa på hela jorden som kan charma och få mig att må så bra... såsom mina bebisar. Här är jag i himlen kan jag lova.




Simma lugnt!
// Liza

Har ni någonsin tänkt på hur lika husdjur ofta är sina ägare? Kan det vara så att man dras till djur som liknar en själv? Ta min hamster Tiny som exempel, hon är sjukligt nyfiken och fruktansvärt klumpig. Hon är även väldigt lugn och gosig, och det är ju jag med. ;) Även Liza och hennes katt Tifflan är fruktansvärt lika. Båda två har problem med att sitta still, de ska alltid ha koll på allt och måste vara den som vid promenader och dylikt ska gå längst fram. Vad tror ni om det här?

 

Puss i pannan!

 

 

Det finns människor som är så allergiska mot vissa saker att de kan dö om de får i sig det. Det vet väl alla? Men vet ni att dessa människor hela tiden behöver bära med sig en speciell spruta att injicera i låret om detta skulle ske? Varje år måste dessa människor spendera runt 1000 kr på en ny spruta plus mängder med pengar på andra allergimediciner endast för att kunna överleva. Det spenderas pengar på så mycket skit i det här landet. Är det inte viktigare att dessa människor får statliga bidrag till att kunna inhandla sin livsviktiga medicin istället för att t ex ge pengar till medelålders män som har problem med potensen?  Jag menar, alla människor har det inte lika bra ställt och har inte nödvändigtvis de pengar det krävs för att kunna köpa dessa dyra mediciner. Ska de då behöva riskera att dö?

 

En tanke bara…

 

 

Frida

Skitsnack, avundsjuka, strävan efter att passa in i ett samhälle där ens utseende spelar mer roll än vad som finns på insidan. Att alltid ha de rätta kläderna, de rätta formerna och den perfekta pojkvännen, snygga polare och bra med deg. Att trycka ner de som inte passar in ramen över hur man ska vara, sprida rykten om människor man är avundsjuk på, få andra att må dåligt över saker de inte själva kan rå för.

Den som trodde att allt det där hör till tonårsperioden har fel, så fel. Blir det inte rentav värre med åldern? Prioriteringarna ändras, då handlar det istället om att bo i den fina delen av staden, ha ett fint hus, vackra barn och den perfekta maken/makan. Vad sägs om att försöka ändra på det här? Kan vi inte bara sluta försöka lura oss själva och inse att inget här i världen är perfekt. Yta betyder inte ett skit i slutändan. Det är vi i vår generation som har möjligheten att ändra på vår värld, varför inte göra den bättre?

 

En tanke bara...

Frida

Är det inte härligt när människor skapar drama runt omkring sig på rullande band?
Rena rama lördagsgodiset med intriger, tårar, slagsmål och skitsnack.
Vad skulle vi göra utan dessa människor?!?

Hmm.. Vad sägs om ett lugnt och skönt liv fritt från allt skräp och alla IQ befriade korkskruvar!?

Frida

 

Män som på senare tid får problem med potensen får statliga bidrag för att kunna köpa medicinen viagra. Men vi av det kvinnliga könet då?! Jag menar, vi blöder ju en vecka i månaden och slänger tusentals kronor på bindor och tamponger varje år. Borde inte vi ha lika stor rätt till att få statliga bidrag till det också?

 

En tanke bara..

 

Frida

and there will be a change..


Jag har uppenbarligen fel men det känns som människorna aldrig har hatat varandra så mycket som dom gör idag! Hela världen är i princip ett stort krig som bara blir värre och värre. Vart tog tryggheten vägen? Jag kan inte känna mig trygg någonstans längre, man vet aldrig vad som kan ske. Varför har det blivit såhär? :( Varför hatar vi varandra så mycket? Är vi för maktkåta? Har vi så svårt att respektera andras medgångar att vi måste trycka ner dem för att själva känna oss bättre? Är vi för avundsjuka? Vad finns det för mening med att "hämnas"? Vad är egentligen problemet? Människor är människor, vi är beroende av varandra och vi är beroende av kärlek. Jag förstår inte riktigt varför hatet har övervägt kärleken på våran jord och varför vi inte gör någonting åt det?


Ingen tycker väl om krig? Men tyvärr är det ju så att det inte bara är länder som krigar mot varandra. I släkten pågår det ju "krig", grannskapet krigar mot varandra, kompisgänget, kärleksförhållanden, på jobbet...ja överallt! Nu menar jag självklart inte att grannen bombar ner det nybyggda huset på gatan pga sin avundsjuka men jag hoppas att ni förstår budskapet? Överallt snackar folk skit, bråkar, sårar, ljuger och spelar fult spel. Vi är ju precis lika elaka och korkade som de stora "makthavarna" på jorden (fast i ett litet perspektiv). Varför inte glädjas (iaf försöka glädjas) åt andras medgångar, lägga sin energi på något viktigare än det mest tråkiga som finns inom oss (hatet)? Jag vet, det kan vara svårt. Men det är det minsta vi kan göra för att få en liten förändring. Att "önska" sig till fred kommer aldrig att gå, men att göra det lilla man kan kommer säkerligen bidra till en liten förändring..så varför inte kämpa för det?

En liten tanke bara....

// Liza

I lördags så hoppas jag att ni deltog under Earth hour . Att miljontals människor släcker ner sina hem är en bra början att spara på naturens resurser. Men det finns så många småsaker man kan göra i vardagen såsom;

 

 

Det där var några exempel, men det finns många fler sätt att dra ner på användningen av naturens resurser. Tidigare generationer har levt ett själviskt liv och inte tänkt på efterkommande generationer. Vad sägs om att bryta den trenden?

 

Ta det lugnt i solen!

 

 

Frida

Dagens hjärnaktivitet har mestadels gått åt tankar som "vem bestämmer vad som är "normalt"" och "vad är egentligen ytlighet"? Det där med ytlighet sparar jag gärna till senare då jag har grubblat lite extra över ämnet men det andra är någonting som jag väldigt gärna vill ta upp. Jag vet att ordet normal kan förklaras som en organism eller mekanism som inte är avvikande, rörande någon, flera eller alla egenskaper. MEN kan någon där ute svara på hur man som person är "normal"? Jag menar...alla är ju olika, tänker olika, känner olika, tycker olika. Hur kan man då ens kalla någon för normal eller onormal? Och vem är det egentligen som bestämmer vem som är vad?

En liten tanke bara... :)

// Cheng

Vad är det för något egentligen? Det måste nog vara en av de oskönaste uppfinningarna någonsin. Jag menar, hur ofta har bananer samma form. Man ser ju visserligen hur bananen är formad när man köper den. Annat är det med pojkars ”bananer”, lite som att köpa katten i säcken.

 

 

 

---

Glöm inte tävlingen nedan!

 

 

Frida

 

Att killar rättar till sina paket på allmänna platser är idag lika naturligt som att ta på sig sina skor innan man går ut. Varför kan inte kvinnor göra detsamma utan att folk ska stirra? Inte rätta till paketet kanske men tex rätta till trosorna eller bara klia sig lite där nere? Hmm